Balticsea 2020

Vad kontrollerar fosforns bindning till sedimenten i Östersjön?

Östersjön binds stora mängder fosfor i bottensedimenten – en naturlig process som motverkar övergödningen, då den bundna fosforn inte kan nyttjas av alger för tillväxt. Trots detta är det idag okänt hur mycket fosfor som finns bundet i sedimenten i Östersjön och vilka mekanismer som kontrollerar bindningen är föga känt. I projektet ”What controls sediment phosphorus burial in the Baltic Sea?” undersöktes dessa frågeställningar. 

Slutsats
Om de syrefattiga områdena i Östersjön ökar, är det troligt att fosfor i allt mindre grad kommer att bindas i sedimenten, vilket innebär att mer fosfor kommer att finnas tillgängligt i vattenskiktet. Om de temporärt syrefattiga områdena däremot syresätts kommer upplagringen av fosfor i sediment att förbättras. Syresättning av djupare partier i Östersjön skulle troligen öka fosforns upplagring i sedimenten i det långa loppet. Men, syresättning av de djupa bassängerna skulle även kunna leda till stora ansamlingar av bunden fosfor i bottensedimenten, vilka skulle friges till vattenmassan ifall syreförhållanden igen försämrades. Ifall djupbottnarna syresätts är det av största vikt att bevara den goda syrenivån, annars kan konsekvenserna för Östersjön vara katastrofala.

Projektet finansierades även av universitetet i Utrecht (Nederländerna) och Göteborgs universitet samt av The Netherlands Organisation for Scientific Research.