Under de senaste åren har ingenjörer föreslagit olika storskaliga tekniska metoder för att åtgärda de döda bottnarna i öppna Östersjön. I projektet “Simulation of the effects of some engineering measures aimed at reducing effects from eutrophication of the Baltic Sea” testades några av dessa åtgärder med hjälp av modellerings-program. Modelleringarna visar hurudana effekter de föreslagna åtgärderna troligen skulle få på Östersjön.
Metod
Modelleringar av fem olika ingenjörlösningar utfördes med två olika modeller BALTSEM och RCO-SCOBI.
Följande åtgärder modellerades:
Resultat
Resultaten från projektet visade att syrebristen medför en generell ökning i primärproduktionen och i synnerhet en ökning av somrarnas blomningar av cyanobakterier i Östersjön. Den teoretiska mängden syre som krävs för att motverka syrebrist är i storleksordningen 2-6*106 ton/år. Detta motsvarar 20 000 – 60 000 tågvagnar med flytande syre per år. Alla former av modellering som påverkar utbytet genom de danska sunden medför förändringar i saliniteten i Östersjön. Modellerna visar att åtgärder som ökar saliniteten förvärrar syresituationen och de åtgärder som minskar saliniteten förbättrar syresituationen. Förbättringen sker dock först efter en längre övergångsperiod då syrebristen kvarstår i de djupare delarna. Slutsatsen är att det inte är möjligt att snabbt förbättra syresituationen genom att på teknisk väg påverka vattenutbytet genom de danska sunden. Modellerna visade att haloklin ventilation ger en förbättrad syresituation utan förändring i ytvattnets salinitet. En minskning i djupvattnets salinitet kunde konstateras, men den var inom den naturliga variationen och borde inte påverka biodiversiteten. Haloklin ventilation var det enda tekniska åtgärdsförslag som inte förkastades i denna studie.

Bo Gustafsson, Göteborgs Universitet
2008-02-22 - Rapport
Simulation of some engineering measures aiming at reducing effects from eutrophication of the Baltic Sea
Lotta Samuelson
ls@balticsea2020.org